Inbjudan till avloppsmöte för fastighetsägare på Hästholmen - Ytterön

Tid : 24 juni 2012 klockan 10:00. Plats: Missionshuset på Hästholmen

Ärende: Redovisning av arbetsgruppens arbete, diskussion och insamling av synpunkter

Arbetsgruppen har tagit fram en preliminär konsekvensanalys för tre olika scenarier samt en kostnadsbedömning för scenario 2. Arbetsgruppens arbete har inneburit att vissa nya fakta har framkommit efter samtal med tekniska nämndens ordförande Tommy Olsson och som kan komma att påverka våra ställningstaganden i avloppsprojektet. 

På mötet den 24 juni kommer vi att redovisa vårt arbete hittills. Tanken är att vi på detta möte diskuterar och samlar in synpunkter på konsekvensanalysen så att vi kan få ett fördjupat underlag och att vi väntar med beslut till ett nytt möte senare i sommar.  

De nya fakta som framkommit efter samtal med tekniska nämndens ordförande Tommy Olsson och som på ett avgörande sätt kan förändra vår syn på fortsatt arbete är:

·         Kommunen kommer att göra en VA plan för hela kommunen. Förslag till hur avloppsfrågan ska lösas på Hästholmen -Ytterön kommer att redovisas i detta arbete. Kommunen kommer inte att ta några egna initiativ förrän planen är klar. Tiden för upprättandet av VA-plan beräknas till 3år.

·         Kommunens utlovade bidrag till pumpstation och ledning till Torhamn ligger fast och utgår oberoende när en utbyggnad kommer att ske.

·         Tvångsanslutning kan komma att ske efter det att kommunen tagit över (eller byggt ut själva). Kommunen kommer då att ta ut gällande taxa som idag är 156 000 kronor för vatten och avlopp fram till tomtgräns. Taxan kan komma att höjas dock inte chockhöjas. Någon särtaxa för Hästholmen- Ytterön är inte aktuell i nuläget.

·         För närvarande är inte någon besiktning av avlopp på öarna aktuell. Dock kan stickprovskontroller komma att göras i samband med upprättandet av VA planen.

Välkomna den 24 juni

Avloppsnät på Hästholmen- Ytterön

Känslighetsanalys för beräkning av preliminär kostnad per fastighet  avseende scenario 2. 2012-06-09/Arbetsgruppen

Nedanstående kalkyler bygger på det förslag till stamledning som tidigare presenterats och som hitintills ansetts vara det som bäst tillgodoser öarnas behov idag och i framtiden. Den dragningen som har presenterats till dags dato täcker in 74 fastigheter i sitt närområde, och har framtagits med stöd av intresseanmälningarna. Det blir den ekonomiska föreningen som får ta ställning till slutlig stamledningsförläggning. 

Vi har i bräkningarna inte räknat in några bidrag (utöver kommunens löfte att bygga pumpstation och att ansluta vårt system tillfastlandet). Vi har också förutsatt att vi får betala full moms (kanske vi kan slippa betala moms). Vi har också tagit viss höjd i beräkningarna för oförutsedda utgifter.

Per Gunnar Jonasson (Pegge) har stått för underlagsmaterialet medan vi i arbetsgruppen sammanställt resultatet enligt nedanstående.

I det tidigare redovisade materialet har kostnaden för tryckavlopp per fastighet beräknats uppgå till ca 140 000 kronor för scenario 2. Kostnaden inkluderar stamledning plus längst 30 meters service  anslutning (längst till fastighetsgräns) samt  pumpbrunn och elskåp. Kalkylen är baserad på att 40 fastigheter ansluter sig och att läggningsdjupet för ledningen uppgår till ca 80 cm. Totala kostnaden för stamledningen har beräknats till ca 4,2 mkr exklusive kommunens åtagande plus 35 000 kronor per fastighet för pumpbrunn och elskåp. Tillkommer: grävning för brunn och egna installationer( VA och el) inne på tomten.

Normalt vill kommunen ha ett grävdjup på 120 cm. I vårt fall har kommunen muntligen sagt att det är ok med ca 80 cm eftersom den nyligen lagda vattenledningen har klarat detta läggningsdjup.  Om 120 cm läggningsdjup ska gälla ökar kostnaden preliminärt till 6,8 mkr. Pumpbrunn och elskåp tillkommer.

För att belysa solidaritetsfrågan (dvs vilka kostnader ska vi dela på) så har vi också beräknat kostnaden för några andra fall:

Fall 1: Samtliga fastigheter på öarna får anslutning till närmaste fastighetsgräns. De fastigheter som bedömts ligga orimligt långt från den planerade stamledningen ingår (ca 9 stycken). Kommunen har också gjort denna bedömning och menar att dessa fastigheters avloppsproblem får lösas med enskilda anläggningar.

·         Fall 1a) Anläggningskostnaden blir ca: 14 mkr vid 0,8 meters läggnings djup.

·         Fall 1b) Anläggningskostnaden ökar till 16 mkr vid 1,2 meters läggnings djup. 

Fall 2: De fastigheter (56 stycken) som har anmält intresse av kommunalt tryckavlopp får anslutning till närmaste fastighetsgräns.

·         Fall 2a) Anläggningskostnaden ökar från 4,2 mkr till 4,7 mkr vid 0,8 meters läggningsdjup.

·         Fall 2b) Anläggningskostanden ökar från 6,8 mkr till 7,2 mkr vid 1,2 meters läggningsdjup.

Fall 3: Kostnaden blir ca 3,7 mkr för läggningsdjupet 0,8 meter om inga serviceledningar ingår utan dessa betalas av fastighetsägarna själva.

I nedanstående tabell redovisas hur kostnaden per fastighet kommer att förändras beroende på antal anslutna fastigheter och läggningsdjup. Det ska påpekas att kostnaderna är mycket preliminära och att de kan komma att förändras främst beroende på om vi kommer att kunna få bidrag och momsen avlyft.  Vidare förutsätts att totalkostnaden blir lika för stamledningen oberoende antalet anslutna fastigheter. 

	30 fastigheter	40 fastigheter	50 fastigheter	Tillkommer för brunn och elskåp	Tillkommer inom tomt och Anslutning längre än 30 m
80 cm läggningsdjup	140 000 kronor	105 000 kronor	84 000 kronor	35 000 kronor	Grävning och installationer
120 cm läggningsdjup	226 000 kronor	170 000 kronor	136 000 kronor	35 000 kronor	Grävning och installationer

Tabellen förutsätter max 30 meters serviceledning per fastighet. 

Om serviceledningen förläggs fram till tomgräns resp utgår helt förändras kostnaderna enligt följande: 

·         Kostnaden ökar med ca 12 % om service ledning inkluderas fram till tomtgräns för alla vid läggningsdjup 80 cm.

·         Kostnaden ökar med ca 11 % om service ledning inkluderas fram till tomtgräns för alla vid läggningsdjup 120 cm

·         Kostnaden minskar med ca 14 % om inga serviceledningar ingår. Detta gäller för läggningsdjupet 0,8 meter. I detta fall måste serviceledningar betalas av fastighetsägaren själv.

Förtydliganden

1. Det måste föras en diskussion mellan ”medlemmarna” hur vissa kostnader ska fördelas dvs kostnaden för serviceledningar,  ska alla få vara med även de som ligger långt  etc.  Det kan finnas lösningar för de mest svårtillgängliga fastigheterna som innebär andra tekniska lösningar än direktanslutning till ett tryckavloppsnät.

 2. Vi har preliminärt gjort bedömningen att kostnaden för stamledning inkl serviceledningar är densamma oberoende om 30-56 fastigheter ansluts. Detta är naturligtvis inte helt korrekt men i detta läge har vi bedömt att vi inte behöver vara noggrannare. 

3.  När kostnaden för fall 2 enligt ovan beräknats har lantmäteriets karta 2012 06-03 använts som underlag. Kortast möjliga grävbara sträcka har beräknats och kostnadsbedömts.

4. Det är arbetsgruppens gemensamma uppfattning att kostnaderna redovisade i detta dokument är mycket preliminära och enbart kan användas för att få en grov uppfattning om hur stor kostnaden kan bli för olika alternativ. Vissa i arbetsgruppen menar att kostnaderna är för höga medan andra menar att kostnaderna är för låga. Fördjupade analyser krävs sannolikt för att förbättra kunskapen om kunskapsbilden.

Konsekvensanalys/riskanalys för anläggande av tryckavlopp på Hästholmen- Ytterön

2012-06-09/Arbetsgruppen

Den arbetsgrupp som bildats har enats om att tre olika scenarier ska beskrivas och analyseras. En viktig utgångspunkt för scenario beskrivningarna enligt nedan är den information som erhållits från Karlskrona kommun (tekn nämndens ordf Tommy Olsson) som bl.a. säger:

• Kommunen kommer under den närmaste treårsperioden upprätta en VA plan för hela kommunen. Den kommer att bl.a. beskriva inom vilka områden som kommunala system förordas och vilken utbyggnads ordning som föreslås. Länsstyrelse är en av remissinstanserna.
• För Hästholmen/Ytterön (H/Y) kommer sannolikt ett tryckavloppssystem att föreslås. Tommy Olsson tror inte att H/Y kommer att vara högprioriterat. Det faktum att H/Y är Natura 2000 område och att miljöfrågorna borde vara högprioriterade på H/Y kan innebära att H/Y prioriteras. Om länsstyrelsen dessutom skulle anse att sanitär olägenhet föreligger kan länsstyrelsen ålägga kommunen att åtgärda avloppssystemen vilket då sannolikt innebär att kommunen tvingas att bygga ut ett system.
• För områden som H/Y vill kommunen att privata initiativ tas för att bygga ut systemet. Därefter är kommunen villig att överta systemet.
• I vårt fall lovar Tommy Olsson att bidra med pumpstation och ledning till t.e.x. Torhamn för en kostnad av 3-4 mkr. Något krav på utbyggnad i närtid för att erhålla denna insats finns inte.
• De fastigheter som inte ansluts vid en första utbyggnad kan komma att tvångsanslutas. Tvångsanslutning kommer inte att bli aktuell förrän kommunen övertagit systemet. Den kommunala taxan (idag 156 000 kronor) kommer då att gälla. En generell höjning inom kommunen kan komma att ske . Sannolikt kommer inte någon särtaxa dvs höjd avgift på H/Y  att tas ut.
• Vid en kommunal utbyggnad kommer samtliga fastigheter att tvångsanslutas med undantag för de fastigheter som har godkända avlopp.
• Kommunen har i dagsläget inga planer på att inventera och besiktiga befintliga avlopp. Dock kan kommunen komma att göra stickprovskontroller för att få underlag för upprättandet av VA-planen

I nedanstående tabell finns en preliminär beskrivning av konsekvenserna av följande tre scenarier:

Scenario 1: Kommunen planerar, genomför och driver projektet. För att detta ska ske måste H/Y vara ett högprioriterat område enligt kommunens VA-plan och att kommunen beslutar att genomföra vårt projekt. Det skulle det kunna bli om vi får hjälp av länsstyrelsen att prioritera H/Y utifrån miljöargument, Natura 2000 område och att vår situation bedöms som ”sanitär olägenhet” samt att vi kan redovisa ett stort antal markägare som är beredda att frivilligt ansluta sig. En byggstart för detta scenario bedöms kunna ske tidigast 2015-2016.  En ekonomisk förening bildas med syftet att aktivt och genomtänkt  lobba, ta fram bindande förbindelser samt att stödja och underlätta för kommunen vid genomförandet.  Vid detta scenario kommer sannolikt samtliga med icke godkända avlopp att tvångsanslutas utom de som ligger orimligt långt ifrån en framtida stamledning.

Kommentar: Kommunen har genom Tommy Olsson framfört att kommunen inte kommer att ta något eget initiativ utan vill att utbyggnaden ska ske genom privata initiativ. Om vi väljer detta scenario och misslyckas att få kommunen att bygga ut systemet kan vi efter 3 år då VA planen är klar ändra inriktningen mot att bygga ut ett system själva. Under dessa tre år bör vi inom den ekonomiska föreningen undersöka och diskutera med kommunen hur de tekniska lösningarna ska lösas. Tvångsanslutning blir sannolikt aktuellt för fastigheter med icke godkända avlopp. Enskilt belägna fastigheter som ligger långt från stamledningen (mer än ca 200 meter) och som medför orimliga kostnader att ansluta kommer heller sannolikt inte omfattas av tvångsanslutning. Här kommer enskilda lösningar att få prövas.

Scenario 2: En ekonomisk förening bildas med syftet att planera, genomföra och driva projektet under max 3 år. Därefter kan systemet överlämnas till kommunen. Bindande överenskommelser upprättas med intresserade markägare och därefter skrivs avtal med kommunen om deras åtagande i projektet. Tekniska och ekonomiska förutsättningar beslutas av den ekonomiska föreningen men kommunala krav ska uppfyllas så att kommunen kan överta systemet.  När projektet är utfört, besiktigat och godkänt kan det överlämnas det till kommunen. De som inte är med i första omgången kan anslutas senare till en avgift som föreningen bestämmer så länge den ekonomiska föreningen är huvudman. Efter det att kommunen övertagit systemet kommer anslutning att ske till då gällande kommunal VA anslutningsavgift.  Fastighetsägare med icke godkända avlopp kan komma att tvångsanslutas efter det att kommunen övertagit systemet. Byggstart beräknas kunna ske tidigast 2013 för detta scenario.

Kommentar: Så fort systemet överlämnats till kommunen kan de med icke godkända avlopp tvångsanslutas. Om vi bygger ut själva och behåller ansvaret för VA-systemet kan ingen komma att tvångsanslutas. Å andra sidan är det troligt att om det vid besiktning konstateras att en anläggning inte uppfyller kommunens krav kan kommunen tvinga fastighetsägare att genomföra en åtgärd och en anslutning till systemet är då sannolikt det enda kommunen kommer att godkänna om inte fastigheten belägen orimligt långt ifrån VA-nätet. . Enskilt belägna fastigheter som ligger långt från stamledningen (mer än 200 meter) kommer sannolikt inte omfattas av tvångsanslutning. Här kommer enskilda lösningar att få prövas.

Scenario 3: Nollalternativet. Ingen gemensam aktiv insats görs. Enskilda anläggningar får åtgärdas och förbättras efterhand av varje enskild fastighetsägare. När VA-planen är klar kommer sannolikt en inventering att ske och kommunen kommer säkerligen att ställa krav på att icke godkända avlopp åtgärdas. En sådan åtgärd kan vara att kommunen tar ett initiativ och bygger ut ett system på öarna framförallt om länsstyrelsen uppmärksammar behovet. Hur lång tid detta kan ta är svårt att ha en uppfattning om. Om det går lång tid till genomförandet kan nya tekniska lösningar komma att prövas. Aktörer på den fria marknaden kan komma arr erbjuda alternativa avloppslösningar.

Kommentar: Detta blir ett ”vänta och se scenario”. Efter 3 år när VA planen är klar kan nya beslut fattas. Frågan hur länsstyrelse och kommun kommer att agera är svårt att veta. Sannolikt kommer kommunen att försöka förmå oss att bygga ut systemet i vår egen regi. Nya tekniska lösningar kan innebära att andra lösningar än tryckavlopp kommer att prövas. Enskilda markägare som vill bygga ut eller bygga nytt måste besluta sig själva för om man ska göra en större investering i en egen anläggning. Kommunen kommer sannolikt vara restriktiv när det gäller ny exploatering.

Effekter	Scenario 1. Kommunen genomför.	Scenario 2. Ekonomisk förening genomför.		Scenario 3. Noll alternativ. Ingen aktiv åtgärd nu.
Anläggningskostnad för fastighetsägarna	Kommunal anslutningsavgift kommer att gälla som idag är 156 000 kronor till tomgräns inkluderande vatten och avlopp. Kommunen har flaggat för att den kan komma att höjas, dock förväntas ingen chockhöjning. Kostnaden innefattar inte pumpbrunn och elskåp som beräknas kosta 35 000 kronor. Utöver detta till grävning och installationer (VA och el) inne på tomten.	Priset vet vi inte förrän efter det att projektet är genomfört och överlämnat till kommunen. Med föreslagen dragning av stamledning är idag priset för ett avlopp per fastighet kalkylerat till 140 000 kronor inkl 35 000 för pumpbrunn och elskåp under förutsättning att minst 40 ansluter sig och att läggningsdjupet kan begränsas till 0,8 m. Priset avser del i hela anläggningen fram till tomtgräns om avståndet från huvudledning till tomtgräns inte överstiger 30m. Åtgärder inne på tomten tillkommer. Om läggningsdjupet istället är 120 cm ökar den kalkylerade kostnaden från 140 000 kronor till 205 000 kronor. För de som också önskar ansluta vatten tillkommer preliminärt 25 000 kronor.  Vid alternativ dragning och solidarisk finansiering av gräv- och sprängkostnader fram till fastighetsgräns kommer sannolikt kostnaden bli en annan. (Se också bilagd känslighetskalkyl där variablerna läggningsdjup och antal fastigheter analyserats)		Vissa fastigheter kommer att ha små kostnader kortsiktigt andra måste investera
Driftkostnad på 20 års sikt	1 och 2 sannolikt lika	1-2 sannolikt lika		Mindre driftskostnader för de flesta så länge inte ett gemensamt system byggts ut
Marktillträde	Kommunen ordnar tillträde genom lantmäteriet.	Den ekonomiska föreningen får i första hand på frivillig väg ordna marktillträde och servitutsfrågor.	Inte aktuellt
Möjlighet för att skapa samsyn	Ett öppet samarbete mellan kommunen och fastighetsägarna krävs för att skapa samsyn i olika frågor.	Om vi ska gå vidare med detta alternativ måste större samsyn än idag åstadkommas kring projektet. Beredskap för att lösa gemensamma tvistefrågor måste tillskapas.	Oförändrat läge.
Tidsaspekt.	Svårt att bedöma, beror på när VA-planen blir klar och beslut fattas om en utbyggnad. Utbyggnad kan påbörjas tidigast 2015.  Första anslutningar kan beräknas ske 1- 2 år efter byggstart.	Svårt att bedöma mht marktillträdesfrågan, avtalsfrågor och vissa tillståndsfrågor. Tidigast byggstart under 2013. Första anslutningar kan beräknas ske 1- 2 år efter byggstart.	-----------------
Miljökonsekvenser	Lika	Lika	Lika under förutsättning att alla har godkända lösningar på sikt
Samordning avseende förläggning av fiberkabel och vattenledning.	Samordning med kommunen nödvändig.	H/Y har större inflytande inflytande på hur samordningen ska ske i detta scenario.	Ingen samordning
Framtida markanvändning, ny exploatering	Kommunens bedömning var stamledningen ska förläggas kommer att väga tyngre än för scenario 2. Kan ge möjligheter till utflyttning till ön. En utbyggnad av ett VA nät borde föregås av en fördjupad markanvändningsplanering.	För detta scenario har den ekonomiska föreningen stort inflytande på var stamledningen ska förläggas. Kan ge möjligheter till utflyttning till ön. En utbyggnad av ett VA nät bör föregås av en fördjupad markanvändningsplanering.  Scenariot kommer att ställa stora krav på gemensamma diskussioner om den framtida markanvändningen på ön och öns utveckling.	Alternativet kommer åtminstone i närtid att hindra och försvåra ny exploatering samt till- och ombyggnad av befintlig bebyggelse om inte enskilda godkända avloppsanläggningar kan få tillstånd att anordnas.
Genomförandet, teknisk och juridisk kompetens	Kommunen ansvarar. Har egen kompetens.	Kompetens behöver köpas. Kommunala krav måste följas. Eventuellt kan kommunen bidra med kompetens	---------------

Protokoll vid fastighetsägarmötet den 28 april 2012

Protokoll fört vid fastighetsägarmöte om tryckavlopp på Östra Hästholmen-Ytterön, 28 april 2012 kl 14.00 i EFS missionshus, Östra Hästholmen

Peo Holm inledde mötet och frågade om mötet kunde välja honom som ordförande och om man också ansåg att han samtidigt med rollen som ordförande kunde få framföra sina egna åsikter. Mötet beslutade så.

Annika Annemark utsågs till sekreterare för mötet. Även sekreteraren får framföra sina åsikter.

Ebbe Westman och Peter Andersson valdes att justera protokollet.

På fråga från ordföranden om minnesanteckningarna från föregående möte 7/4 var riktigt uppfattade svarade mötet ja.

Ordföranden tog därefter upp bildandet av en ekonomisk förening. Frågan om vilket uppdrag föreningen ska ha, handlar det om att föreningen ska påverka kommunen eller om att driva avloppsprojektet i samverkan med kommunen eller både och, diskuterades. Härvid togs fördelar och nackdelar med de olika vägarna upp. Fastighetsägarnas olika synpunkter diskuterades och det framkom att det finns osäkerhet om vilka riskerna är med de olika vägarna. Förslaget att göra en riskvärdering och vikta vilka de olika riskerna är anammades och resulterade i ett förslag att några personer skulle kunna få i uppdrag att dels göra en riskvärdering av de olika vägarna och dels att ta fram stadgar till en ekonomisk förening. Efter diskussion beslutades att tillsätta en sådan grupp.

Föreslogs att den gamla arbetsgruppen kunde fortsätta även med detta uppdrag och på förslag från ordföranden utökades gruppen med 3 nya ledamöter. Mötet valde Bengt Gustavsson, Henrik Pahlm och Peter Andersson till nya ledamöter i arbetsgruppen.

Förutom riskvärdering och förslag till stadgar ska gruppen även förbereda nästa fastighetsägarmöte och i god tid skicka ut kallelse och dagordning till fastighetsägarna. Tidplanen diskuterades och beslutades att gruppen ska arbeta fram till nästa fastighetsägarmöte som bestämdes till den 24 juni. 

Ritningarna på förslaget till ledningsdragning som avloppsgruppen tagit fram och som skulle visats på förra mötet, hade kopierats upp och fanns uppsatta så att alla fastighetsägare kunde bilda sig en uppfattning om var föreslagen möjlig ledning kan komma att gå. Ordföranden påpekade dock att detta bara är ett förslag och att det absolut inte kan ses som färdigt var ledningen kan komma att dras. 

Nästa fastighetsägarmöte 24 juni.

Vid protokollet

Annika Annemark

Justeras                                                                                                                                Justeras

Ebbe Westman                                                                                                                  Peter Andersson